Trädgårdsoptimisten

Nu börjar mejlen och tidningarna om fröer och odling att dyka upp. Det ger lite hopp om ett annat klimat, någonstans i en inte alltför avlägsen framtid. Jag har en förmåga att vara väldigt entusiastisk för trädgården så här i februari och mars.

I den bästa av världar drömmer jag bara, blir jag lite hårdare ansatt kan jag beställa hem fröer som skulle räcka till ganska många hobbyodlare i ganska många år men de kommer inte så långt som till jordens yta. För hamnar mina vinterdrömmar i jorden, då blir det jobbigt. Sorter jag inte kan ett dyft om, rensningar jag inte räknat med, myggiga kvällar, ogräs - det får mitt intresse att svalna. Fort.

Trots att jag VET det här så händer det ändå. Och så står jag och hackar morötter som blivit kvar under snön och svär att jag INTE ska odla NÅGOT nästa år.

Bilden föreställer ett av mina äppelträd som tappert kämpar i zon 7. Blommorna är vackra om inte annat...