Slut på latmasktiden för Brejkur

Min islandshäst Brejkur har jag haft i snart fem år. Vi "träffades" när vi var på samma kurs hos Västeråsens islandshästar. Brejkur var där med den som skulle bli hans nya matte och jag var där på en häst som jag lånat. Jag tyckte om Brejkur direkt när jag såg honom.

Eftersom jag var på hästspaning så fick jag provrida de hästar som fanns till salu på gården under den sista kursdagen. Men jag föll inte för någon av de jag provade. Inte förrän hon som ridit Brejkur deklarerade att hon minsann inte tänkte köpa Brejkur och det blev läge för mig att provrida. Det blev en liten tur i skogen och jag lovar att mitt leende gick från öra till öra... jag fick anstränga mig för att inte se FÖR fånig ut när jag kom tillbaka på ridplanen och red lite där. Saken var naturigtvis klar - det var han eller ingen. Visst har vi varit ut en del tillsammans, men två graviditeter har inte gjort att vi kommit oss riktigt till vår rätt. Det ska det bli ändring på nu. Vi är anmälda till en helgkurs i slutet av mars och dessförinnan ska vi ta ridlektioner varannan vecka. Det ska bli så kul att få spendera lite mer tid med sin häst.